bloggade nyss, jag vet.
Jag vet att jag bloggade nyss, men ja vad ska jag säga?
Har inget till mitt försvar mer än att erkänna att detta blivit mitt block och min penna.
Ingen som läser min blogg ändå typ, så det spelar ingen roll.
Är det någonting som jag verkligen inte vill att någon ska läsa, så skriver jag såklart inte om det här. Och jag hoppar över en hel del när jag bloggar.
Varit ovanligt glad denna vecka, har känts riktigt bra.
Dock så blickar jag uppåt, försöker att se det ljusa med livet, men det känns så fel när en person helt plötsligt börjar trycka ner mig.
Jag ler och visar det positiva, h*n trycker ner mig, ger mig elaka blickar och visar att h*n inte tycker om mig.
Aldrig tyckt illa om henne/honom, men nu känner jag bara: Snälla försvinn ifrån mig, sluta tryck ner mig.
Orkar bara inte.
Tycker inte man ska göra så. Även om denna person kanske inte tänker på det själv så kan h*n kanske försöka se hur h*n är mot andra personer, hur beteendet ändras?
Även om jag visar min bästa sida så får jag bara skit tillbaka.
Har lärt mig att acceptera detta, men borde egentligen inte göra det.
Men jag vet vad som händer om jag trycker upp denna personen mot väggen och frågar vad dennes problem med mig är.
Det kommer verkligen bli tusen gånger värre, så denna gången håller jag tyst om det och fortsätter mina dagar med ett leende och den positiva energin jag sprider runt omkring mig. (försöker i alla fall).
Visar ingen smärta, visar ingen sorg, visar ingen ångest och visar inte när det brister.
Försöker hålla mig lite på avstånd bara, men det är inte så lätt.
Är inte den personen som gärna gömmer sig, är den personen som vill reda ut saker och ting, ta tag i personer som har problem med mig, som snackar skit och bara är allmänt omogna.
Men gah detta går inte!
Jag får stå ut. Som tidigare.
Mina ord för dagen:
Visa respekt mot dom som ger dig respekt, visa glädje när någon visar dig glädje.
Ta inte bara utav andra, ge lite tillbaka med.
Jag har tappat respekt för dig. Den dagen jag ger tillbaka dig den respekt du förtjänar, då har du också vågat stå på dig och ställa dig framför mig. Öga mot öga och sagt vad problemet är.
Ord från mig. Love and Hug <3
Nothing like it used to be.
Nothing is like it used to be.
Something feels so wrong.
The angel whisper:
The sky falls down.
Japp så kan man säga, är glad idag men någonting känns så himla fel..
Vet inte om det är på grund av allt som kommer i fatt eller .... Jaa jag vet inte.
''det samlas igen mellan hat och kärlek
saker inom mig som bara jag vet
det samlas igen mellan hat och kärlek
saker inom mig som bara jag vet
det samlas igen mellan hat och kärlek
saker inom mig som bara jag vet
bortglömda tankar som ingen annan hör
men det är ändå livet
livet som jag lever för
jag vill inte minnas jag vill inte glömma
men det finns ett inre som jag måste tömma
jag måste sluta drömma leva i min fantasi
för det finns inget riktigt liv jag inte kan skita i
jag stod bredvid och såg hur allt bara hände
jag stod bredvid och såg hur allt bara vände''
Var hos kusinerna idag, blev att brottas med Hampus i sängen. (TA DET INTE FEL!!).
Sen var det bara att ta det lugnt ett tag, känner mig gammal när knät sviker. :)
Jocke och jag hade lite snöbollskrig och jag plogade mitt namn i snön och sen friterade vi pomme.
Trötta som vi var satte vi oss i stolen i köket, åt och halvsov i stolen :)
Varit en lyckad dag kan man säga, mycket skratt och trevligt. :)
så skönt att komma upp dit så det är inte sant.!
Aja, have a nice kväll.
Min buss börja brinna >.<
Blir väl baka kladdkaka med. hehe Men verkligen inte sugen på det.. :P
Satt uppe från 21.00 igår, la mig en liten stund vid 22.00 men somna aldrig, till halv tio i morse.
Detta måste man unna sig ibland. Hade jordens energi, så diskade säkert 3 gånger, dammsugade, tvättade, hängde tvätt och så vidare. Detta på loppet under 2 timmar. :) Huh, det var jobbigt.
Anton och jag fick hålla varandra vakna hela natten så vi klarade av att kolla på matcherna som gick. Blev en himla sms, ALDRIG MER MESSA SÅ MYK, för fy vad jobbigt de va o va trött o sen ha tuch. Fy satan O.o Aja, men vi lyckades iaf :D Klockan 6 på morgonen satte sig mamma och jag och åt frukost och kolla sverige matchen :D Men gick skit. =( Aja.
Lyssnar man på en sorts musik länge, som är lugn, då blir man helt enkelt lugn själv.
Lyssnar på den gamla godingen ''Everytime - Glen Hansard '' som egentligen Britney Spears har gjort.
Denna låten gör mig lugn, men får mitt huvud i tankar också, men det orkar jag nog inte skriva om nu, för egentligen är det väl ingenting.
Men nu blir det göra i ordning sig det sista och springa bort till torshag och åka buss. :) Hoppas min buss inte börjar brinna idag igen >.< Jäkla dag det var.
I tisdags så skulle jag till Josefine och träffa Elin och Josefine och Therese, (Desirée med men hon kunde inte :( ). Börjar med att bussen är 35 minuter försenad, sen åker vi och kommer strax efter Jursla och det börja stinka som satan, bussen fortsätter köra men stannar sedan mitt på vägen innan den lilla bron som man åker under precis innan media market.
Då ber han alla lämna bussen och nu hade det blivit värre. Kommer ut, går en bit ifrån bussen och hah, vi ska inte snacka om rök. Hela däcket rök och aah usch.
Låg Is på som gjorde att däcket blev överhettat. Men buss gubben kastar in alla igen, fortsätter köra och vi får stanna vid media market för då så rök det ännu mer och glödde.
Inte långt efter hoppar alla på en 117 ist och får åka den.
Kommer till söder tull, väntar på 116 ut till Lindö, väntar och väntar, men kommer ingen buss :D Vänta i över en timme på en buss (Y) Kom fram vid 3 när jag skulle varit framme klockan 1 :)
Sen på vägen hem så sätter jag mig på en 420, kände igen reg numret men tänkte inte mer på det (var samma bussgubbe med) och tror ni inte det börjar ryka och lukta as igen?
Stannar vid bauhaus (eller hur det stavas) och nu står bussen i brand i främre däcket. :)
HUR SMART FÅR MAN VARA ATT MAN TAR SAMMA BUSS IGEN NÄR DEN REDAN HADE BÖRJAT RYKA OCH BLI ÖVERHETTAD?????......
http://www.youtube.com/watch?v=Yh2o5OJjdYs&feature=related
Dagens tankar, filosofi
Livet är som en berg och dhalbana. Ibland ser man livet från det ljusa, men ibland så störtar allting och man faller bara rakt ner.
Har man fallit ner är det svårt att ta sig upp.
Varför skriver jag detta? Jo det är så mitt liv är just nu, men jag tar mig upp lätt istället.
Sitter inte på kanten och väger, står nu mera med fötterna på stadig mark.
Hittade en väg så att jag kunde hoppa av i rätt tid, innan jag åkte nedför.
Jag brukade alltid sitta på kanten och väga, ramla eller inte?
Så fort någonting var starkare än vad jag var så ramlade jag, jag orkade inte stå emot.
Men jag har lärt mig att livet består av motgångar, ångest, svek, ondska, men även medgångar, lycka, kärlek, glädje.
För mig är inte lycka och glädje samma sak, för mig är det helt olika saker.
Lycka är när man känner hur hela kroppen pirrar till, när man nästan exploderar av glädje och leendes sitter upp till ögonen. När ögonen skriker ut sin glädje och gnistrar mer än en diamant.
Glädje är när man ler, känner att man blir lite varm inombord och man kan börja se hur ögonen ler.
Känslan jag känner idag? Blandad.
En av mina vänner är ledsen, hur ska jag då kunna vara glad? Känner lite panik över att jag inte vet hur jag ska kunna hjälpa henne/honom.
Men jag känner ändå glädje för att jag vaknade upp till en ny morgondag. För att jag får ta del av livet ännu en dag och få nya utmaningar, nya känslor, nya sätt att se på livet.
Kan inte säga att jag ser allt positivt, men jag försöker och jag är glad att jag får dela livet med dom jag älskar runt omkring mig.
Försöker att alltid somna med ett leende på läpparna även dom dagarna då allting är jobbigt och det gör ont inom mig.
Jag ler när jag gråter, varför? Jo för att inom mig finns det alltid en liten bit som gör mig lycklig.
Paniken är ett sätt för mig att komma över den delen som gör mig ledsen.
Ler jag så glömmer jag smärtan för ett tag, gömmer jag spegeln när jag är ledsen så ser jag inte mig själv, då kan jag inte se det som sårat mig, eller gjort mig ledsen. Jag kan inte se hur jag mår, och på så sätt blir jag gladare.
Alla säger att dom vill vara unga för evigt. Visst det skulle inte skada mig, men tänk så här:
Om du vore ung för evigt, hur skulle du då kunna dela allting med den du vill bli gammal med?
Om du viore ung för evigt kanske du inte får tid till allting som du vill ha tid till, för pension innebär en längre semester, vilket betyder: Friheten till att hinna med det du aldrig hann med att göra under tiden du jobbade, passade barn osv.
Blev en mycket blandad blogg text idag, men ja. Jag är en filosofare, vad mer kan jag göra?
Att skriva är min grej, att filosofera.
Utan att få tänka av mig och bara skriva, så kommer jag inte vara jag.
Anledningen till att jag skriver så mycket, att jag tänker så mycket är för att det är mitt sätt att få ut allting jag känner.
Finns ingen som förstår mig bättre än jag själv, så därför kan jag skriva. Då kan jag svara på det jag vill ha svar på.
Pratar med andra med, men det som är min hjälp ytterligare är textandet.
Jag kanske inte skriver dom finaste texterna, dom finaste dikterna.
Men jag skriver det som kommer ifrån mig, det är inte alls många som gör.
Och jag skriver inte för att ni ska tycka om dom, jag skriver för att må bättre. Även om jag mår bra så kan jag skriva i alla fall, för det är skönt att bli av med alla tankar.
Det är väl ett plus om någon vill läsa det jag skriver och om det låter bra osv, men jag anstränger mig aldrig till att skriva. Jag låter mina fingrar och tankar skriva det första som kommer upp i mitt huvud.
Men nu ska jag inte skriva mera, det blir långt för den som vill läsa. Men hoppas ni har det bra.
God fortsättning på kvällen. <3
Älskar dig R.Andersson <3
